Språk och innehåll ordnar Upplands runstenar i samma följd som stilkronologin – rangkorrelation 0,54 utan ornamentiken

Upplands vikingatida runstenar dateras relativt efter ornamentiken, i Anne-Sofie Gräslunds stilgrupper från RAK och Fp till Pr1–Pr5 (Gräslund 2006). Kronologin bygger på hur runormen och djurhuvudena är formade, inte på språket eller vad texten säger. Om språk och innehåll förändrades under samma tid borde stenarna hamna i ungefär samma följd när de ordnas efter dem, och det vore ett stöd för kronologin som inte bygger på samma iakttagelser. Ger två slags iakttagelser som inte har med varandra att göra samma ordning, är det svårt att förklara på annat sätt än att båda följer tiden.

Seriation med korrespondensanalys är en vanlig metod för relativ datering i arkeologin (Greenacre 2007). Syftet här är att pröva om språk, formler och innehåll ger samma följd som stilkronologin, om det håller i två halvor av materialet och om det gäller också utanför Uppland, där kronologin inte byggdes.

Seriationen i Uppland gjordes första gången den 5 oktober 2026 som en del av projektets genomgång, utan låst plan, och dess värde var känt när resten av studien planerades. Den är alltså inte förregistrerad. Varianterna utan kors, utan utlandsfärder, utan de drag som förändras över tid och inom härad och ristare (5.2) räknades samtidigt och är explorativa.

Den 31 oktober 2026 låstes en plan för två prövningar innan de kördes (kontrollsumma SHA-256 454cacf9d8185a26…): seriationen i var halva av Upplands stenar för sig, och samma seriation på Södermanlands stenar, som inte hade seriationsprövats för sig. Halvorna håller när Holm-p är under 0,05 och rho minst 0,3 i båda. Södermanland är replikerat med samma gränser; är korrelationen med latituden konstant under 0,3 sägs att sambandet kan vara geografiskt. En provkörning återgav Upplands kända värde exakt innan prövningarna kördes.

• Källa. Samnordisk runtextdatabas (Rundata), Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Materialet frystes för analysen den 29 oktober 2026. Bara runstenar.
• Dragen. Språkdrag (stavning av vissa ljud och ord), fem formler (resarformel, monument, ordföljd, ristarsignatur, bön), kors, kortkvistrunor och innehållskategorier, som närvaro eller frånvaro per sten. Drag som finns på färre än 15 stenar räknas inte, och stenar med färre än fyra drag räknas inte. Stilgruppen ingår inte.
• Tiden är stilgruppens mittår enligt Gräslund (2006).
• Uppland: 818 stenar och 65 drag, 501 stenar med stilgrupp. Södermanland: 270 stenar och 44 drag, 151 med stilgrupp.
• Halvorna är projektets fasta indelning socken för socken.

4.1 Seriationen. Korrespondensanalys (paketet ca; Nenadić & Greenacre 2007) av tabellen med stenar och drag. Analysen placerar stenar som har samma drag nära varandra, och drag som brukar finnas på samma stenar nära varandra; den första axeln är den riktning i materialet som skiljer stenarna mest. Stenarnas läge på den första axeln jämförs med stilgruppens mittår med Spearmans rangkorrelation. Axelns tecken är godtyckligt och vänds så att korrelationen blir positiv.

4.2 Geografin. Eftersom språkdrag också skiljer sig mellan norr och söder redovisas den partiella korrelationen med latituden konstant.

4.3 Halvorna och Södermanland. Samma metod, oförändrad, på var halva och på Södermanland, Holm-korrigerat över de tre testen.

4.4 Varianterna (explorativa). Seriationen utan kors, utan utlandsfärder, utan de drag vars förändring över tid mäts för sig (stungna runor, monoftongen, åsrunan) och utan allt detta, samt korrelationen inom härad och inom ristare med minst fem daterade stenar.

4.5 Avvikelser. Inga från planen.

5.1 Uppland och halvorna. I Uppland är rho = 0,54 (okorrigerat p = 9,4 · 10⁻⁴⁰) och 0,54 med latituden konstant; latituden själv korrelerar bara 0,09 med axeln. Halva A: 264 daterade stenar, rho 0,51, med latituden konstant 0,51. Halva B: 236 daterade stenar, rho 0,54, med latituden konstant 0,53. Båda Holm-korrigerat p under 10⁻¹⁷: halvorna håller. Stilgrupperna i medel längs axeln: RAK -0,79, Fp -0,89, Pr1 -0,46, Pr2 -0,18, Pr3 -0,01, Pr4 0,51, Pr5 0,80: följden är stilkronologins, utom att RAK och Fp byter plats. I klartext: ordnar man stenarna bara efter vad och hur det står skrivet hamnar de i ungefär samma ordning som när man ordnar dem efter ornamentiken; sambandet är måttligt starkt och lika starkt i båda halvorna.

5.2 Varianterna (explorativa). Utan kors 0,55, utan utlandsfärder 0,54, utan de drag som förändras över tid 0,54, utan allt detta 0,53. Inom härad (23 härader) 0,51; inom ristare (13 ristare med minst fem daterade stenar, 251 stenar) bara 0,25.

5.3 Södermanland (replikering). 151 daterade stenar: rho 0,32, Holm-korrigerat p = 6,3 · 10⁻⁵; replikerat enligt planens regel. Med latituden konstant 0,29, under planens gräns 0,3, så sambandet kan delvis vara geografiskt. Inom härad 0,24 (11 härader).

5.4 Dateringen av enskilda stenar. Används axeln för att skatta årtal blir medelfelet 21 år när varje sten skattas utan sig själv, mot 25 år för att gissa medelåret: seriationen ordnar stenarna, men den daterar inte en enskild sten mycket bättre än en gissning.

Vad fyndet säger. Språket, formlerna och innehållet förändrades i samma följd som ornamentiken i Uppland, och det håller lika starkt i två halvor av materialet. Eftersom ornamentiken inte ingår är det ett stöd för Gräslunds relativa kronologi som bygger på andra iakttagelser än hennes egna. Det står sig också utan korsen, som är en del av bilden, utan Ingvars- och Englandsstenarna, som annars kunde förankra tiden, och utan de stavningsdrag vars förändring mäts för sig.

Mot tidigare forskning. Stilkronologin är den grund de flesta dateringar av svenska runstenar vilar på (Gräslund 2006). Resultatet säger att den inte bara är en ordning av ornament: språk och innehåll följer samma tid. I Södermanland, där kronologin tillämpas men inte byggdes, finns samma följd men ungefär hälften så stark.

Svagheter, i ordning efter vikt.

1. Följden går mellan ristare. Inom en och samma ristare är korrelationen bara 0,25. Ornament och språk följer båda ristaren, och ristarna verkade vid olika tider; en del av överensstämmelsen kan därför vara att seriationen ordnar ristare. Inom härad står den sig (0,51), så det är inte en ordning av bygder.
2. Inte förregistrerad. Seriationen i Uppland var känd när planen för halvorna och Södermanland låstes. Halvorna och Södermanland är därför det egentliga provet.
3. Södermanland kan vara geografi. Med latituden konstant är korrelationen 0,29, under planens gräns.
4. Inte en datering. Medelfelet för årtal är bara något bättre än att gissa medelåret.

Vad som skulle fälla fyndet. Att korrelationen försvann inom ristare också i ett större material med fler ristare som verkade länge, eller att en datering oberoende av både ornament och språk gav en annan följd.

Ordnade efter språk, formler och innehåll hamnar Upplands runstenar i samma följd som i stilkronologin, rho 0,54, och det håller i båda halvorna. Det är ett oberoende stöd för den relativa kronologin, men ordningen går till stor del mellan ristare, och i Södermanland är den svagare och delvis geografisk. Nästa steg är att pröva seriationen inom ristare som verkade under lång tid, och i Östergötland och Västergötland när dateringen där blir säkrare.